Ursäkta röran, vi bygger om!

Det var egentligen i år som Toronto skulle lyckas, efter år av misslyckande så skulle fansen äntligen få se sina blåvita tröjor i Stanley Cup slutspel. Under hela tio års tid så har Toronto Maple Leafs enbart kvalat in till ett Stanley cup slutspel.  De är visserligen inte ensamma om den bedriften men när klassiska bottenkrypare som Florida och Islanders börjar ta mark i tabellen och år av toppdrafter börjar ge utdelning så börjar Toronto känna sig ensamma med bottenstatistiken.

Oftast går lags dynastier i cykler. NHL systemet är uppbyggd med draften som stöd att finansiärer skall känna en trygghet att det lag som de investerat i aldrig skall komma för långt efter. Om ett lag ligger dåligt till i tio års tid så har samma lag tio års möjlighet att drafta bra spelare på, spelare som de i sin tur bygger sin grund för den kommande dynastien. Inget konstigt med det och det är så NHL fungerar. Problemet med Toronto är att det var i år som det skulle ske, efter år av draft picks, trades och byggande så skulle Toronto just i år vända den negativa trenden och kliva in i sin nästa stora dynasti.

Phil Kessel: Offensiv spjutspets, en renodlad målgörare som tillhör NHL´s absoluta elit.

En av många Kessel tributes



James van Riemsdyk: Spelupplägare med hint av powerforward, även duktig målgörare.

 

JVR visar prov på skicklighet



Tyler Bozak: Duktig skidskoåkare, lite av en allround center, inte allt för olik Daniel Alfredsson i sin spelstil.

Sällan har väl Bozak haft ett mer passande ledmotiv



 Cody Franson: Offensiv back med bra blick för spelet, mycket pricksäker från blålinjen.

Cody Franson mål



Dion Phaneuf: En av ligan bättre tvåväggs backar som loggar mycket istid. En av ligans absolut bästa tacklare på öppen is.

 



Dion Phaneufs visar prov på tacklingsförmåga

 



Dessa spelare skulle leda Toronto till en ny era, och på pappret ser det bra ut .Laget öppnade också hyggligt bra i ligan, rätt så snart framstod det att Toronto skulle formas av sin superstjärna Phil Kessel. Laget blev ett målgörande tåg som visserligen hade en av ligans bästa offensiv men också ligans sämsta defensiv. Dessutom saknades djup i kedjorna. Ovanstående namn kan inte spela 60 minuter istid under en match och övriga kedjor producerade helt enkelt inte vad de var tvungna. Laget var helt enkelt uppbyggt från början till slutet felaktigt.

Dion Phaneuf exempeviss behöver ett defensivt spelsystem för att komma till 100% rätta, Phil Kessel å andra sidan ett offensivt spelsystem. Varken Kessel eller Reimsdyk är kända för sitt sargarbete, och både Cody Franson och Dion Phaneuf är kända för att hamna fel i egen zon lite för ofta. Man behöver minst en forward som kan jobba nere i hörnen och hämta puck. Om man har en back som gillar att gå upp och möta spelarna i mitten (som Dion Phaneuf) så måste den täckas upp med en defensiv back, inte en offensiv back (som Cody Fransson).

Trots detta så såg det ut som om Toronto skulle ha en chans till slutspel. Även om deras försvar var katastrofalt så gjorde de i alla fall mål. Visserligen nästan enbart deras första kedja men de gjorde mål och vann matcher. Halvägs in i säsongen tar dock Torontos styrelses tålamod slut. General Managern Brian Burke får sparken och senare även huvudtränaren Randy Carlyle. Assisterande GM Dane Nonis tar över och rekryterar Peter Horachek. Därifrån så är det nedförsbacke för Toronto.

De senaste tio matcherna har Toronto gräsliga 0-9-1, en poäng på tio matcher med andra ord. Det styrelsen inte förstår är att man kan inte bygga ett lag mitt i säsongen. Spelstil och laguppbyggnad hänger ihop. När Peter Horachek kommer in som coach så lyssnar han hals över huvudet på kritiken som lyfts mot Toronto defensiva spel. Han går all in och sätter ett mer defensivt spelsystem i drift med inspiration från New Jersey Devils ikoniska stil tidigt 2000-tal. Problemet är att han har inte spelare till det. Phill Kessel är absolut ingen tvåväggs forward. Cody Fransson gör sig bäst i motståndarens zon inte i sin egen. Det saknas fortfarande spelare som kan hämta ut pucken från sarghörnen. Laget är uppbyggt som ett offensivt lag, inte defensivt. Då kan man inte spela ett defensivt spelsystem. Min prognos är att Peter Horachek är borta efter säsongens slut.

Det som står kvar för Toronto nu är en ny laguppbyggnad från grunden. Phil Kessel sitter på ett mastodont kontrakt som dessutom ger honom möjlighet att välja vilka klubbar som ska signa honom. Så rimligtvis bör Toronto bygga spelet runt honom. Problemet är att även Dion Phaneuf sitter på ett jättekontrakt med "no trade clause". Den stora utmaning för Toronto den kommande tiden är att skapa sig en identitet och välja vilken typ av hockey man vill spela samt bygga laget kring den filosofin. Att stå med bägge benen i två olika spelmentaliteter fungerar oftast mycket dåligt.